Ambassaden och sånt där knas
¡Hola amigos!
Eftersom jag ändå inte har något bättre för mig så tänkte jag att jag slänger in ett inlägg till. (Malin om du läser detta, är du inte stolt över din takkobiff? Hehehahaheaderjejejaja:p )
Häromdan var jag hos amerikanska ambassaden för att fixa mitt visum men tänker inte dra hela den historien pga tråkighet. Men allafall, det roliga var sedan efteråt när jag traskar ut från ambassaden med ett leende på läpparna eftersom att jag och mina papper blivit godkända och till min förfasan upptäcker att jag är lämnad utan varken telefon, pengar eller busskort mitt i stan.
Jag fick varken ha min far eller min telefon med mig in så lämnade de både utanför och trodde förstås att telefonen och pappa skulle sitta snällt utanför och vänta. Men icke sa Nicke. Borta var de, bägge två när jag kom ut.
Efter ha snurrat runt i cirka en halvtimme med min fina blåa mapp påpekar en farbror att jag ser lite vilsen ut och jag får låna en telefon. Men pappa den muppen svarade såklart inte och efter cirkus 10 försök gav jag upp och lämnade tillbaka telefonen.
Det löste sig dock tillslut eftersom min kära far kom tillbaka efter nån halvtimme eller så, but still. Fett irri liksom.
Nu har jag äntligen mitt pass och är en glad flicka (bortsett från bilden, man fick inte le haha lol ser ut som en brottsling)
